Caterina Baldis ro och oro

Caterina Baldi är en italiensk illustratör. Född på 80-talet, precis som jag själv. Mina kunskaper i italienska är minst sagt begränsade. En gång var jag i Italien, då sa jag ”Buongiorno!”, det vill säga ”God morgon!”. Utöver det kan jag inte ett ord. Detta leder tyvärr till att jag inte förstår något av vad Baldi skriver på t.ex. sin blogg eller twitter. Men det gör kanske inte så mycket. Hennes illustrationer känner jag en förståelse för. En som hon själv kanske inte skulle hålla för giltig, men det är inte helt relevant. I bilderna ser jag ett lugn och ett allvar. Öde platser, tomhet, även när det kryllar av mat och karuseller. En ensamhet, som inte är tung eller påfrestande. Den mest bara är. Och den är ganska vacker. Mild, på något sätt, och enkel. Visst kan en tragedi anas i illustrationerna, något hemskt kan mycket väl ha hänt. Men personerna som bor i Baldis bilder tar det hemska med ro. Med vemod och allvar, men på ett skönt ohispigt sätt. Jag får tid att vila ögonen, tid att själv hitta på vad oron i stämningen beror på, vad det svarta är och vart det gömmer sig. Det är något jag tycker om, att inte bli skriven på näsan. 

Annonser
Det här inlägget postades i Konst. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s