Svart svan

Black swan är en gripande film. Trots att gått ett tag sedan jag såg den tänker jag på den med jämna mellanrum. Visuellt fanns det inget att klaga på, snyggare film är svår att få till. Jag har läst en del recensioner av den och förstått att det finns många olika uppfattningar om huruvida den är en bra film eller ej. Speciellt ur ett feministiskt perspektiv. Själv tycker jag att den var intressant, en mycket god filmupplevelse. Men jag började spåna lite kring en uppsatsidé. Darren Aronofsky har även gjort den gamla favoriten The wrestler, som precis som Black swan handlar mycket om kroppen (Aronofsky har förresten även gjort Requiem for a dream och Pi, båda jättebra om än obehagliga filmer) Jag gillar kroppen, den intresserar mig. Vad kroppen klarar av, hur den ser ut, vad kan formas till och bli. Det skulle vara spännande att läsa en analys med genusperspektiv som jämför och diskuterar kroppens roll i Black swan och i The wrestler.  Kvinnoporträtten i Black swan kan säkerligen uppfattas som stereotypa och tråkiga. Hela grejen med att disciplinera kroppen, att bli väldigt smal och därigenom skör och vacker, hela grejen med kvinnans sexualitet som något farligt, hela grejen med the mad woman in the attic. Men jag tänkte inte så. Jag tänkte att Black swan visar upp den problematik som kvinnan ställs inför. Relationen till den egna kroppen, relationen till sin mor, till väninnor, till män med makt. Jag hade hemskt gärna satt mig ner med någon som inte gick igång på Black swan och diskutera. Det hade nog varit givande. För ju mer jag tänker på filmen, ju mer gillar jag den. Den växer. Inte bara för att den är vacker och snygg, för att Natalie Portman är grym, för att det är roligt att se att någon gett Mila Kunis en tuff roll och att hon klarar av att spela den alldeles utmärkt, för att den är jätteläskig och har en obehaglig stämning över sig som jag minst sagt diggar, utan också för att Black swan får mig att fundera. Tänka till en extra gång. Den sätter igång min diskussionslusta. Och så här tjusig är den:

Annonser
Det här inlägget postades i Film och tv, Tankar, minnen och så vidare. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s