This is England ’86

Ja, jag är ju lite av en anglofil. Så enkelt är det. Jag har nu sett tre av fyra avsnitt av tv-serien This is England ’86. Filmen This is England kom ju för ett par år sedan. En otroligt bra film. Gripande men rolig.  Snygg. Så snygg att det gör lite, lite ont. Den där grå, engelska snyggheten som inte går att värja sig mot. Serien utspelar sig ett par år efter filmen, men det är samma personer man följer. Hittills har serien varit riktigt bra. Personporträtten har djupnat, men får veta mycket mer. Och det passar bra. Det är intressanta, om än stundvis väldigt tragiska, karaktärer man får följa. Då och då blir humorn kanske aningen för mycket slapstick för mig, men det är okej. Det står väl i kontrast till det mörka som ligger bakom. Desperationen. Karaktärerna är unga, tuffa, snälla, fina, coola. Men de är liksom fast. Vart finns det att ta vägen? Det finns inga jobb, ingen utväg, inget val. De står stilla. De är så kära, så glada, så uppfyllda av känslor. Och ändå är det grått, grått, grått. Och ja. Det är så snyggt. Alla är så snygga, det vattnas i munnen på mig. Lol, tjejen med ljust, kort hår, är en av de tjusigaste kvinnokaraktärerna jag någonsin sett i en tv-produktion, tror jag. Shit pommes frites. Ni ser ju själva. 

Annonser
Det här inlägget postades i Film och tv. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s